Uppdaterad
2006-05-12
|
INTRODUKTIONDet finns ett oändligt antal olika sorters strängar att välja mellan. Och då är det inte bara olika fabrikat utan även olika grundtyper av strängar; Stål, syntet eller sensträngar. Varje typ av sträng har sin egen karaktär vilken kan ändra klangen på instrumentet. Den här karaktären kan göra små (eller större) förändringar i spelbarheten, volymen, dynamiken eller responsen i instrumentet. Ibland kan man bara byta en sträng för att lyfta ett svagt tonområde. Ex. en sträng som skiljer sig i klang mot de övriga kan testas genom att prova att sänka eller höja tonen något. En del instrument svarar bäst med en typ av strängar medans ett annat instrument svarar bäst på en annan typ. Det är varje instruments karaktär vilket avgöra valet av strängar. Olika spelstilar tendera dessutom att välja olika strängar. En klassisk violinist kanske inte väljer samma sträng som en folkmusiker. En jassbassist som mest spelar pizzicato gillar strängar som en konsertbassist har svårt att använda. Förr i tiden gjordes strängar av fårtarmar. På 1700-talet blev dom tjockare strängarna spunna med silver för att få dom tunnare. Idag är nästan alla sensträngar spunna med aluminium eller silver. I början på 1900-talet introducerades stålsträngar som höll mycket bättre och var allmänt stabilare i stämningen. E-strängen för violin i stål blev populär mest för dess hållbarhet. På 1970-talet introducerades strängar med nylonkärna. Dom delar en del av tonkvaliteérna hos sensträngarna men håller stämningen mycket bättre. Sensträngar behöver stämmas ideligen. Idag tenderar strängar med perlonkärna - syntetsträngar - att bli de populäraste strängarna för både musiker och musikstuderande. SEN STRÄNGARMånga klassiska musiker föredrag fortfarande sensträngar för dess varma mjuka klang full av övertoner och möjligehet att spela med största dynamik. Musiker som spelar på tidstrogna instrument - barock-instrument - kan inte tänka sig att spela på annat än sensträngar. Det finns dock en del problem med dessa strängar. Dom håller stämningen sämre, de är känsligare för temperaturförändringar och luftfuktighet. De kostar något mer och de har en längre inspelningsperiod än andra typer av strängar. STÅL STRÄNGARStålsträngen är väldigt stabil. Den håller stämning direkt efter montering på instrumentet. Dom har en helt annan klang än sensträngar. Den är enkel, klar, ren, något hård och har inte så komplexa övertoner. Den har inte heller samma dynamik som sensträngar. Den här ljusa och något tunna klangen märks inte och kan t.o.m. vara till fördel för cello och kontrabas. Stålsträngen har större tolerans vad gäller stråkteknik. Många icke klassiska- samt jazzviolinister fördrar den här strängen. De fungerar mycket bra till små instrument. Kontrabassister föredrag också stålsträngar. Den senaste tidens utveckling på stålsträngar har varit av stort intresse främst för cellister. Stålkärnor (ofta med tunna fibrer av tvinnad eller spunnet stål) är nu spunna med många olika typer av metall. Aluminium, kromstål, tungsten, silver och nu senast med titan (Helicore) . Man kan nu göra strängar med mer sofistikerad ton än tidigare. SYNTET STRÄNGARUnder de senast 25 åren har allt fler musiker bytt från sensträngar till syntetsträngar. Det vanligaste materialet är perlon som är en sorts nylon. De här strängarna delar många tonkvalite?r med sensträngarna, men håller stämningen bättre och har en bättre respons. De behöver inte stämma så ofta och "sätter sig" redan efter några dagars spelning. Då kärnan är utav syntet kan man hålla en jämnare kvalitet vid tillverkningen än för sensträngen, men dom är dock inte lika dynamiska och övertonsrika. Idag finns en mängd olika syntetsträngar att välja på. Alla med olika egenskaper och klang. STRÄNGTJOCKLEKNästan alla strängar finns i olika dimension och tjocklek. Thomastik Dominant finns i svag, medel och stark. Pirastro Eudoxa, Oliv och Kaplan Golden Spiral finns i en mängd olika dimensioner graderad med nummer enligt tillverkaren. Majoriteten av musikerna använder dock medium tjocklek En tjockare sträng ger mer spänning som ger en starkare ton, ibland fylligare men istället kanske med sämre respons. En tunnare sträng kan ge snabbare respons men med mindre volym samt en tunnare mer fokuserad klang. Vilken strängtjocklek man bör välja beror på instrumentet. Ett instrument kan behöva en tjockare sträng för att få ett kraftfullare och fylligare klang medans ett annat instrument kvävs av en för tjock sträng. En tunnare sträng kan hjälpa ett instrument med dov ofokuserad och oklar klang. En felaktigt dimesionerad sträng påverkar sina grann-strängar, vilket kan vara förvillande då man t.ex. provar olika strängalternativ till en icke-klingande A-sträng, och den A-strängen klingar först då man byter E-sträng. Enda sättet att veta riktigt säkert är att pröva på det egna instrumentet. En enkel metod kan t.ex. vara att spela på lös G-sträng. Stäm den straxt under och över normal stämning med jämn stråkföring. Svarar då instrumentet mer, under normal-stämnigen, bör man välja en tunnare sträng och vice versa. Förklaringen är att den nedstämds strängen i vårt exempel ger en lägre spänning, vilket motsvarar en tunnare sträng i normal stämning. ATT MONTERA STRÄNGARYrkesmusiker
rekommenderas byta strängar mins var 6:e månad. Strängar
förlorar sin briljans och lyster och blir tråkiga och okänsliga.
Den här förändringen sker så gradvis att det kan
vara svårt att vet när det är dags. Men man märker
tydligt skillnaden då man väl bytt. Byt en sträng i taget
och se till att hålla stämningen på instrumentet hela
tiden. Stäm inte strängen över sin rekommenderade tonhöjd
då det kan förkorta livslängden på den. Innan den
nya strängen monteras, sätt grafit eller blyerts i strängspåret
både i översadeln och på stallet. Linda strängen
jämt på stämskruven och se till att den inte går
emot kanten på skruvådan. Se till att spåren i översadel
och stall är tillräckligt breda för den nya strängen,
då dom annars kan skada strängens lindning. DE STÖRSTA FABRIKATEN Pirastro
- tillverkas av Gustav Pirazzi & Comp. i Offenbach, Tyskland.
Vi hoppas att något av ovanstående kan vara till hjälp vid Ert val av strängar. Dock måste man än en gång poängtera att det enda riktiga sättet är att pröva sig fram på sitt eget instrument. Varje instrument reagerar olika på olika strängar. Violinateljén Västerås, Blåsbogatan 2, 722 15 Västerås, Telefon 021-13 05 00, info@violinateljen.com
|